Making sense of maladaptation : Nordic agriculture stakeholders’ perspectives

The need for climate change adaptation has been widely recognised and examples of successful adaptation are increasingly reported in the literature, but little attention has so far been paid to the potential negative impacts of implemented adaptation measures. As the agricultural sector is implementing measures to adapt to or cope with climatic variability and change, the potential negative consequences of these measures need to be explored in order to avoid increased vulnerability or (unintended) environmental impacts. This paper employs serious gaming and focus group methodology to study how agricultural stakeholders in Sweden and Finland frame and negotiate the unintended negative impacts of adaptation measures. The results of our interactional frame analysis suggest that the participants negotiated the potential maladaptive outcomes depending on: (1) whether they agreed that this was indeed a potential consequence of an adaptation measure, (2) whether they considered this to be a negative outcome, and if so whether it was (3) a negative outcome which they could adapt to, (4) a negative outcome that would make it preferable not to adapt at all (5) negotiable in terms of a trade-off with alternative outcomes. While it may be obvious that adaptation options that increase vulnerability should be avoided, this study illustrates the complex, value based, individual, yet dialogical processes and contextual basis for identifying and assessing maladaptation.Peer reviewe

Röntgensjuksköterskans profession på olika sidor av Öresundsbron En enkätstudie om likheter och skillnader i kompetens

Bakgrund: Röntgensjuksköterskans kompetens är av stor betydelse för omvårdnad och patientsäkerheten inom diagnostisk radiologisk verksamet. Kompetensutbytet över sundet har blivit allt vanligare sedan Öresundsbron öppnades första juli 2000 vilket ställer krav på likvärdig kunskap och kompetens. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och jämföra den svenska och danska röntgensjuksköterskans/radiografens självskattade nivå och användning av kompetens utifrån ett specifikt frågeformulär, RCS. Metod: Studien planerades som en kvantitativ studie där datainsamling gjordes med hjälp av ett självskattningsinstrument (RCS) som berör områdena kompetens, kunskap och färdigheter. Totalt 71 legitimerade röntgensjuksköterskor och radiografer från Skånes universitetssjukhus, Malmö och Lund, och från Rigshospitalet i Köpenhamn, deltog i studien. Urvalet var dels slumpmässigt och dels strategiskt utifrån ålder, utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Resultat: Resultatet visade att det fanns skillnader i värdering och användning av kunskap och kompetens mellan de danska radiograferna och de svenska röntgensjuksköterskorna. Skillnaderna var ej övergripande. Sammanfattning: De danska radiograferna skattade sin kompetens inom bildgranskning högre liksom användningen av den. De svenska röntgensjuksköterskorna skattade sin kompetens inom det etiska området högre liksom användningen av den

Benefits and challenges of serious gaming : the case of “The Maladaptation Game”

The use of digital tools and interactive technologies for farming systems has increased rapidly in recent years and is likely to continue to play a significant role in meeting future challenges. Particularly games and gaming are promising new and innovative communication strategies to inform and engage public and stakeholders with scientific research. This study offers an analysis of how a research based game on climate change maladaptation can support, but also hinder players’ sense-making processes. Through the analysis of eight gaming workshops, this study identifies challenges and support for the players’ sense-making. While it concludes that conceptual thinking of game content sometimes clashes with players’ everyday experiences and practice, possibly resulting in loss of credibility, this study also concludes that gaming may function as an eye-opener to new ways of thinking. Overall, this paper suggests that the communication of (social) science and agricultural practices through serious gaming has great potential but at the same time poses challenges due to different knowledge systems and interpretive frameworks among researchers and practitioners.The use of digital tools and interactive technologies for farming systems has increased rapidly in recent years and is likely to continue to play a significant role in meeting future challenges. Particularly games and gaming are promising new and innovative communication strategies to inform and engage public and stakeholders with scientific research. This study offers an analysis of how a research based game on climate change maladaptation can support, but also hinder players’ sense-making processes. Through the analysis of eight gaming workshops, this study identifies challenges and support for the players’ sense-making. While it concludes that conceptual thinking of game content sometimes clashes with players’ everyday experiences and practice, possibly resulting in loss of credibility, this study also concludes that gaming may function as an eye-opener to new ways of thinking. Overall, this paper suggests that the communication of (social) science and agricultural practices through serious gaming has great potential but at the same time poses challenges due to different knowledge systems and interpretive frameworks among researchers and practitioners.Peer reviewe

Расстройства микроциркуляции у больных артериальной гипертензией

ГИПЕРТЕНЗИЯМИКРОЦИРКУЛЯЦИ

Supporting Dialogue and Analysis on Trade-Offs in Climate Adaptation Research With the Maladaptation Game

Background. Serious games are gaining increasing prominence in environmental communication research, but their potential to form an integrated part of participatory research approaches is still strikingly understudied. This is particularly the case for applications of interactive digital formats in research on environmental challenges of high complexity, such as climate adaptation, which is a specifically suitable case as it involves complex interaction between climate systems and society, but where the response also involves trade-offs with potentially negative - maladaptive - outcomes. Intervention. This article presents the Maladaptation Game, which was designed to facilitate dialogue about potential negative outcomes of agricultural climate adaptation. Methods. We conducted test sessions with agricultural stakeholders in Finland and Sweden, and analysed quantitative and qualitative, audio-recorded and transcribed, material for opportunities and challenges related to dialogues, engagement, interactivity and experienced relevance. Results. The qualitative analysis of recorded dialogues shows that the Maladaptation Game has potential to support dialogue by challenging players to negotiate between options with negative outcomes. The gameplay itself presents opportunities in terms of creating engagement with options that provoke disagreement and debates between players, as well as interactivity, that players reflected upon as quick and easy, while challenges were related to the experienced relevance, in particular the options provided in the game, and its general framing. Conclusions. The results indicate a need for complementary approaches to this type of game but also suggest the importance of moderation when the game design is aimed at creating dialogue around a complex environmental challenge such as agricultural climate adaptation.Peer reviewe

Communicating Climate Science: A Matter of Credibility : Swedish Farmers' Perceptions of Climate-Change Information

In the climate change communication literature, the concept of framing is increasingly used to discuss various understandings of climate change. This paper addresses the under-researched question of how specific audiences perceive the adequacy of various climate change frames, by exploring how Swedish farmers make sense of climate change information. Based on focus group discussions with farmers, the paper explores what communicators, or frame articulators, Swedish farmers perceive as central and how farmers judge the credibility of potential frame articulators in climate change communication. The paper discusses 1) the credibility of frame articulators as a matter of perceived independence and impartiality, 2) empirical credibility—whether farmers were able to verify the claims underlying climate change frames—as a matter of practical experience versus analytical reasoning, and 3) frame consistency, i.e. whether climate change frames correspond to audience beliefs and claims

Climate change frames and frame formation : An analysis of climate change communication in the Swedish agricultural sector

While previous research into understandings of climate change has usually examined general public perceptions and mainstream media representations, this thesis offers an audience-specific departure point by analysing climate change frames and frame formation in Swedish agriculture. The empirical material consists of Swedish farm magazines’ reporting on climate change, as well as eight focus group discussions among Swedish farmers on the topic of climate change and climate change information. The analysis demonstrates that while Swedish farm magazines frame climate change in terms of conflict, scientific uncertainty, and economic burden, farmers in the focus groups tended to concentrate on whether climate change was a natural or human-induced phenomenon, and viewed climate change communication as an issue of credibility. It was found that farm magazines use metaphorical representations of war and games to form the overall frames of climate change. In contrast, the farmers’  frames of natural versus human-induced climate change were formed primarily using experience-based and non-experience-based arguments, both supported with analogies, distinctions, keywords, metaphors, and prototypical examples. Furthermore, discussions of what constitutes credible climate information centred on conflict-versus consensus-oriented frames of climate change communication along with different views of the extent to which knowledge of climate change is and should be practically or analytically based. This analysis of climate change communication in the Swedish agricultural sector proposes that the sense-making processes of climate change are complex, involving associative thinking and experience-based knowledge that form interpretations of climate change and climate change information.Den här avhandlingen studerar uppfattningar om klimatförändringar och bidrar med sin målgruppsorienterade utgångspunkt till tidigare forskning kring hur klimatförändringar kan förstås och uppfattas. Avhandlingen studerar klimatkommunikation inom den svenska lantbrukssektorn genom analyser av 10 års klimatrapportering i tidningarna ATL samt Land Lantbruk, samt åtta fokusgruppsdiskussioner med svenska lantbrukare. Analysen visar att medan svensk lantbruksmedia ramade in klimatförändringar som en fråga om konflikter, vetenskaplig osäkerhet och ekonomisk börda, rörde lantbrukarnas diskussioner om klimatförändringar (i) dess orsaker; naturliga eller antropogena, (ii) olika faktorer som påverkar huruvida klimatinformation anses trovärdig. Därtill visar avhandlingen att lantbrukstidningar använde krigs- och spelmetaforer för att gestalta klimatförändringar medan lantbrukarna formade klimatinramningar genom analogier, distinktioner, nyckelord, metaforer och prototypiska exempel. Tillsammans med lantbrukarnas upplevda erfarenheter bildade dessa kommunikativa verktyg olika gestaltningar av klimatförändringar. Lantbrukarna visade på olika uppfattningar kring trovärdighet och klimatinformation. Vanligen efterfrågades ett informationslandskap karaktäriserat av en mångfald av perspektiv. Återkommande i materialet var också uppfattningen att kunskap om klimatförändringar borde vara praktiskt baserad snarare än teoretisk hållen för att öka i trovärdighet. Denna avhandling kring klimatkommunikation inom den svenska lantbrukssektorn pekar på komplexiteten i tolkningsprocesser och visar att associativt tänkande och erfarenhetsbaserad kunskap tillsammans utgör grunden för hur klimatförändringar och klimatinformation uppfattas

Fantastiskt eller vidrigt? : Uppfattningar om genmodifierad mat

Med genteknik är det möjligt att ändra gensammansättningen i våra livsmedel och applikationen har väckt stort intresse, inte minst bland allmänheten. Genmodifierade (GM) livsmedel har varit föremål för diskussion sedan 1970-talet. Syftet med denna uppsats är att studera olika uppfattningar och representationer om genmodifierade livsmedel. Enligt teorin om sociala representationer har representationer dubbla funktioner. Den ena är att konventionalisera objekt och den andra innebär att representationerna intar en förutbestämd form. För att analysera uppfattningar och representationer har jag använt mig av en tematisk innehållsanalys samt en analys av kommunikativa strategier av samtal i fyra fokusgrupper. Analysen av fokusgruppsdatan visar att diskussionerna cirkulerar kring tre teman: risker, möjligheter och mervärden med genmodifierade livsmedel. De risker som associeras med GM livsmedel diskuteras främst utifrån begreppsparet naturligt/antropogent och utgår ofta från ett grundläggande antagande om att naturen har ett positivt värde. De möjligheter som associeras med GM livsmedel diskuteras utifrån begreppsparet Nord/Syd och utgår ofta från antagandet att GM livsmedel först och främst gör nytta i utvecklingsländer. Antagandet om naturens positiva värde samt uppfattningen om GM livsmedlens frånvaro av fördelar för konsumenter i industrialiserade länder resulterar i att deltagarna inte ser några eller få konsumentfördelar med GM livsmedel. Representationerna kring GM livsmedel kan genom ett gemensamt meningsskapande ses både ha en konventionaliserande funktion där GM livsmedel förankras och förstås samt en preskriptiv funktion där representationerna leder till ett visst sätt att tänka

Fantastiskt eller vidrigt? : Uppfattningar om genmodifierad mat

Med genteknik är det möjligt att ändra gensammansättningen i våra livsmedel och applikationen har väckt stort intresse, inte minst bland allmänheten. Genmodifierade (GM) livsmedel har varit föremål för diskussion sedan 1970-talet. Syftet med denna uppsats är att studera olika uppfattningar och representationer om genmodifierade livsmedel. Enligt teorin om sociala representationer har representationer dubbla funktioner. Den ena är att konventionalisera objekt och den andra innebär att representationerna intar en förutbestämd form. För att analysera uppfattningar och representationer har jag använt mig av en tematisk innehållsanalys samt en analys av kommunikativa strategier av samtal i fyra fokusgrupper. Analysen av fokusgruppsdatan visar att diskussionerna cirkulerar kring tre teman: risker, möjligheter och mervärden med genmodifierade livsmedel. De risker som associeras med GM livsmedel diskuteras främst utifrån begreppsparet naturligt/antropogent och utgår ofta från ett grundläggande antagande om att naturen har ett positivt värde. De möjligheter som associeras med GM livsmedel diskuteras utifrån begreppsparet Nord/Syd och utgår ofta från antagandet att GM livsmedel först och främst gör nytta i utvecklingsländer. Antagandet om naturens positiva värde samt uppfattningen om GM livsmedlens frånvaro av fördelar för konsumenter i industrialiserade länder resulterar i att deltagarna inte ser några eller få konsumentfördelar med GM livsmedel. Representationerna kring GM livsmedel kan genom ett gemensamt meningsskapande ses både ha en konventionaliserande funktion där GM livsmedel förankras och förstås samt en preskriptiv funktion där representationerna leder till ett visst sätt att tänka